wordsbyemma

Ikväll är jag lite nostalgisk. Jag vet inte om det beror på att min familj var här idag och hälsade på och att jag därmed fick hemlängtan, eller om det beror på genomgång av diverse bilddagböcker som innehöll bilder från några år tillbaka. Är antagligen en blandning.

Hur som helst. Jag saknar en massa saker. Människor. Situationer. En massa. Jag tänker på gymnasietiden (som de flesta vet att jag tyckte väldigt mycket om och saknar fortfarande, hehe) och allt som fanns kring den. Jag saknar att gå upp halv sex varje morgon för att ta mig till skolan (ja, faktiskt). Trots att jag inte var särskilt pepp då, så gick det alltid över. Jag saknar att en timme senare åka till kusinerna med brorsan för att gå till bussen med dem, och skämta, skoja och bråka över vem som ska bära Murre (kissekaaatten). Jag saknar att sedan somna på bussen med Sofie och fortsätta sova hela vägen till skolan. Förutom en vaken sekund vid Vimarskolan, där man insåg att man hade ungefär fem minuters sov-time kvar, och somnade därför om. Jag saknar att sedan komma till skolan och möta Helenus och Emelie. Att börja skämta, skoja och skratta med dem, och att sedan fortsätta så hela dagen. Genom alla lektioner (särskilt engelskan, samhällen, miljöpolitken... ja, ni vet vilka som var värst), och därmed få en sjukt bra skoldag. Åh. Vad jag SAKNAR!

Misstolka mig dock inte. Jag saknar allt det där sjukt mycket, men jag älskar Kalmar också. Flyttar jag härifrån någon gång kommer jag ha svår separationsångest då också, precis som jag hade när jag slutade gymnasiet. Jag har verkligen sjukt svårt att släppa taget om saker och ting. Kan tänka tillbaka på saker och bli nostalgisk och känslosam flera gånger om. Jag vet oftast till och med om det innan jag har separerat från vissa grejer att jag nästan aldrig kommer att glömma eller sluta sakna det. Shit, vilken mes jag är! Haha.

I och med allt detta bjuder jag på några gamla bilder. Kanske fler blir nostalgiska?