wordsbyemma

Ikväll är jag lite nostalgisk. Jag vet inte om det beror på att min familj var här idag och hälsade på och att jag därmed fick hemlängtan, eller om det beror på genomgång av diverse bilddagböcker som innehöll bilder från några år tillbaka. Är antagligen en blandning.

Hur som helst. Jag saknar en massa saker. Människor. Situationer. En massa. Jag tänker på gymnasietiden (som de flesta vet att jag tyckte väldigt mycket om och saknar fortfarande, hehe) och allt som fanns kring den. Jag saknar att gå upp halv sex varje morgon för att ta mig till skolan (ja, faktiskt). Trots att jag inte var särskilt pepp då, så gick det alltid över. Jag saknar att en timme senare åka till kusinerna med brorsan för att gå till bussen med dem, och skämta, skoja och bråka över vem som ska bära Murre (kissekaaatten). Jag saknar att sedan somna på bussen med Sofie och fortsätta sova hela vägen till skolan. Förutom en vaken sekund vid Vimarskolan, där man insåg att man hade ungefär fem minuters sov-time kvar, och somnade därför om. Jag saknar att sedan komma till skolan och möta Helenus och Emelie. Att börja skämta, skoja och skratta med dem, och att sedan fortsätta så hela dagen. Genom alla lektioner (särskilt engelskan, samhällen, miljöpolitken... ja, ni vet vilka som var värst), och därmed få en sjukt bra skoldag. Åh. Vad jag SAKNAR!

Misstolka mig dock inte. Jag saknar allt det där sjukt mycket, men jag älskar Kalmar också. Flyttar jag härifrån någon gång kommer jag ha svår separationsångest då också, precis som jag hade när jag slutade gymnasiet. Jag har verkligen sjukt svårt att släppa taget om saker och ting. Kan tänka tillbaka på saker och bli nostalgisk och känslosam flera gånger om. Jag vet oftast till och med om det innan jag har separerat från vissa grejer att jag nästan aldrig kommer att glömma eller sluta sakna det. Shit, vilken mes jag är! Haha.

I och med allt detta bjuder jag på några gamla bilder. Kanske fler blir nostalgiska?

Hemtentan är KLAR!

Nu tar jag en otroligt välförtjänad helg, där jag inte ska göra ett skit!

TJOOOHOOOOOO!

Jag står framför badrumsspegeln och övar inför min presentationn på intervjun imorgon. Har övat flera gånger om och har fått ont i huvudet av allt övande. Tror det framför allt beror på att jag står och ler som jag vet inte vad. Har en tendens att le som bara den så fort jag håller föredrag och presentationer, varför gör jag det? Aja, bättre det än att se arg ut!


Ungefär såhär ser jag ut. Haha, från min studentbal!

Har inte hunnit bli nervös än. Just nu är jag mest oroad för hur jag ska hitta dit, har kollat kartor och bussar så jag BORDE hitta dit. Men med mitt lokalsinne vet man aldrig. Jag får helt enkelt vara där i tid så jag hinner gå fel några gånger. Ska upp vid SJU med vilket för mig är extremt tidigt. Vanligtvis går jag upp absolut tidigast nio (vilket inte heller det alltid hör till vanligheterna), så ni kan ju tänka er. Detta innebär också att jag snart måste gå och lägga mig. Jag förstår inte själv hur jag ska kunna somna, men det får gå. Ska hoppa in i duschen, öva en eller två gånger till och därefter sova.

Tänk på mig imorgon people!

Jag sänder er en massa, mysiga, fina, underbara kramar, som tack för att ni (uppenbarligen) bad för min skull!

Är antagligen en av de lyckligaste någonsin just nu :)

Ogilla att kursinformationen till den kursen jag läser nu är helt åt SKOGEN! Inte koll på någonting, tjoho!

Arbetsintervju nästa vecka dock. Vi håller tummarna för den, eller hur?!