wordsbyemma

Detta får mig att minnas mig och mina kusiner, hoppandes i farmor och farfars soffa som man inte fick hoppa i :)

Jag tror bestämt att ni people INTE har sett den snyggaste jackan jag någonsin ägt. Förrän nu:




Hehe

Ja, det är en röd skinnjacka. Och idag är det premiäranvänding. Som jag läääängtat! Den har hängt helt oanvänd sedan i början av januari, alltså i två månader.

LÖÖÖÖÖÖÖVE IT!

Ibland undrar jag varför jag relativt ofta drömmer om att jag blir jagad av sådana här?


http://www.google.se/imgres?imgurl=http://nagelkonserven.files.wordpress.com/2011/01/t-rex.jpg&imgrefurl=http://nagelkonserven.wordpress.com/page/2/&usg=__9DwB08OHepD-kQS0V4_GyIKsejs=&h=712&w=650&sz=118&hl=sv&start=0&zoom=1&tbnid=dG74JENKvJZylM:&tbnh=109&tbnw=100&ei=PyNyTdGmH9Dysgbv4ZyEDg&prev=/images%3Fq%3Dt%2Brex%26um%3D1%26hl%3Dsv%26rlz%3D1T4GGLL_svSE413SE413%26biw%3D1345%26bih%3D516%26tbs%3Disch:1&um=1&itbs=1&iact=rc&dur=203&oei=ECNyTYetC82EswbylaWIDg&page=1&ndsp=25&ved=1t:429,r:0,s:0&tx=64&ty=49

Det påminner mig om min lillebror när han var liten. Han vaknade en dag och frågade mamma förskräckt: "Mamma, finns det stora ödlor?!?!?!" Säg inte till honom att jag skrev det här!

It's scaaaary shit!

Jag är just nu oerhört sugen på detta:




Med en stor pommes till. Och cheddardipp. Vilken finsmakare jag är, va? Haha. Synd att donken ligger så långt bort (typ 15 min promenadavstånd.... haha). Fast tur på ett vis, hade kanske blivit många besök där annars. Något annat som är tur är att jag ska äta god mat idag; kräftsoppa! Så jag nöjer mig nog med det i alla fall. Nuggetsen får vänta.

Nu har jag äntligen fått tillbaka min mobil, efter många om och men, kanske man skulle säga. Jag glömde helt bort laddaren till Samsungen när jag skulle lämna tillbaka den, vilket resulterade i att jag inte fick tillbaka min mobil, haha. Så jag fick helt enkelt ta bussen tillbaka hem, hämta laddaren och ta bussen till stan igen! Självklart skulle bussarna vara ovanligt sena bara för att jag ville komma fram så fort som möjligt. Suck! Men, men. Nu har jag i alla fall min mobil! Är dock inte helt säker på att den är helt fixad, men jag ger det en liten chans i alla fall, annars får jag gå tillbaka igen. Haha undviker det för jag vill inte dras med den där gamla skrotmobilen igen!

Ikväll ska jag se på Sveriges värsta bilförare, visst är det extremt kul? Haha! Skrattar typ ihjäl mig åt Gabbe och Sillen, 4.25.

Min mobil som varit inne på lagning ett tag nu är tydligen fixad. Så nu ska jag ut det fina vädret och dra ner till The Phone House och hämta den. Detta innebär även att jag kommer bli av med den uråldriga Samsungen jag har dragits med ett tag nu. Snacka om att jag saknar min vanliga!!!

Under några månader har jag kört med matschema. Det innebär precis som det låter. Att jag inför varje vecka gör en veckomeny och sedan följer denna, dag för dag. Det är verkligen hur smidigt och bekvämt som helst! När man redan har all mat uttänkt inför varje vecka kan man handla allt på en gång, man har allting hemma och behöver aldrig fundera över vad man ska laga för mat. Innan jag satte igång med det trodde jag att det skulle bli jobbigt att följa det och trodde inte riktigt att jag skulle klara det, men det var precis tvärtom. Det är hur mycket enklare och bättre som helst att ha hela veckans meny färdigställd och jag följer den i alla fall till 90 procent. Undantagen är de gånger jag kanske äter ute med en kompis eller något.

Så, jag rekommenderar detta starkt! Dagens middag är klyftpotatis med paprika, tomat, fetaost och vitlökssås. Mums!

Minns ni honom? Lars Eriksson från Idol 2008? Hur som helst, han har i alla fall släppt en skiva nu. Och jag älskar den. Hade visserligen hört de flesta låtarna redan, men ändå. Alltid lite mer speciellt när de finns på skiva, liksom.

Han finns på Spotify, här är en länk till en av hans låtar:

Lars Eriksson – The lnely journey called life

Enyooooy, people!

Något jag kom att tänka på helt random såhär mitt i natten, är att jag allltid, alltid, alltid får höra att jag ser ung ut. Jag vet inte hur jag ska tolka det, om jag ska det positivt eller negativt. Okej ifall jag hade varit 30 eller 40, och fått höra det, men när man får höra det redan när man är 20 och faktiskt även är van vid sedan några år tillbaka, börjar man fundera.

Nästan alltid när folk ska gissa på hur gammal jag är, gissar de alltid att jag är två till tre år yngre. Står jag dessutom med jämnåriga kompisar, eller kanske folk som är yngre, och någon ska gissa hur gamla alla är, tittar de alltid på mig först och säger: Du är yngst i alla fall! Jaha? För några månader sedan när jag var på Harrys blev jag till och med tvungen att visa leg TVÅ gånger (det var 20årsgräns). Visserligen var jag yngst av oss i gänget, men ändå.

Inte ens busschaufförerna, som är så otroligt noggranna med att man åker inte åker i en lägre prisklass än vad man ska, tror på mig ibland. Jag säger att jag ska betala för en ungdom, och de frågar hur gammal jag är. När jag svarar att jag är 20 tittar de förvånat på mig och tar sedan betalt. Som om jag själv inte visste hur gammal jag är.

Nej, jag vet inte hur jag ska tolka allt detta. Jag får väl helt enkelt hoppas på att det håller i sig när jag är äldre och inte önskar annat än att se ung ut. Och att mitt unga utseende inte beror på att jag verkar omogen, eller något. Hehe.


En liten skit?